Dag 48

Fredag. Det brukade vara veckans sista dag, men sen dryga två månader har jag gått i skolan sex dagar i veckan. Ja. Jag har vant mig vid det. Ingen fara. Ville ändå bara påpeka det. Lite polemiskt, sådär.

Fredag. Jag håller på med Gnocchi. Man kan tänka som jag tänkte efter att ha lärt mig det under en endagskurs att det är ju lätt. Man knådar ihop ingredienserna med supersuperlätt hand och sen rullar man korvar som man delar i bitar. Såklart kommer jag nedan att berätta att det inte alls är lätt.

För det första är det en ganska känslig deg. Man måste knåda lätt lätt och snabbt snabbt. Sen ska de där korvarna man rullar vara exakt rätt tjocklek och samma storlek hela tiden. Man ska tillföra så lite mjöl som möjligt men ändå tillföra mjöl i alla steg. Men så lite som möjligt, alltså. Men hela tiden. Men så lite som möjligt. Alltså.
Och sen kommer det där med steget efter att man har 4,5 kg gnocchis framför sig på ett bord. Få tänker på att produkter ska hanteras efter att de producerats – dvs om man inte äter dem med en gång. Men eftersom jag ska tillverka så mycket som möjligt och sälja är också stegen efter av största vikt. Jag ska inte gå igenom alla delar i den processen.

Alldeles i början av den här utbildningen skrev jag om att jag som rutin skulle titta på mina sfoglior som finns i kylen, varje dag, varje morgon. De skulle vecklas upp och granskas, för att sedan rullas ihop igen efter alla konstens regler (och ja, det finns regler runt hur de ska rullas, såklart, och det finns ett skäl till att det är just detta sättet och inget annat. Det är utprovat). Jag fattade verkligen inte varför de skulle granskas och vad jag skulle se. NU fattar jag det. Under den här tiden; april, maj och juni har klimatet varit olika. Först regnade det ganska mycket och nu är det 35 grader varmt mitt på dagen och inte en regndroppe i sikte. Sfoglian beter sig helt olika jämfört med i april. Den har andra förutsättningar under sina två torkningar och sedan under sin förvaring i kylen. Jag blev så glad över att det jag gjort så samvetsgrant varje dag – först utan att ha förstått det – har gett utdelning. Jag har också förstått, eller i alla fall gläntat på förståelsen för att olika betingelser ger olika resultat. Och sedan att hantera dem.

Jag har separationsångest. Jag vill dra ut på den här sista tiden.